Den trettioförsta maj - Antonia Eriksson

Jag tror att min kropp jävlas med mig. Jag blev frisk och mådde bra, jobbade som vanligt och kom tillbaka i rutiner och då, som en smäll på käften: Feber. Hosta. Halsont. Huvudvärk. Nästäppa. Och i vanlig ordning blev diagnosen från vårdcentralen en virusinfektion – så de kan inte göra någonting och det enda jag kan göra är att vila,  dricka mycket vatten och ta febernedsättande vid behov. Jag fick även någon tveksam kortison-nässpray mot min bihåleinflammation och rekommendationer om bra halstabletter om det är jobbigt att svälja eller äta. Jo tack. Jag vet.

Så jag har varit hemma från jobbet sedan i torsdags förra veckan och mina stackars kollegor har fått jobba halvt ihjäl sig vid min frånvaro. Men idag börjar jag må lite bättre och planen är att jobba ikväll!  I helgen ska jag dessutom på bröllop och MÅSTE vara frisk tills dess, så nu får kroppen faktiskt anpassa sig.

Min glöd har kommit tillbaka igen. Glöden som får mig att vilja skapa och lära mig och göra nya saker. Den som får mig att vilja utvecklas och förändras och explodera av energi. Jag älskar den känslan. Den slår ALLT. Nu gäller det bara att hitta en bra balans i det hela, så att inget går överstyr – och framförallt: hitta ett bra, sunt och förlösande utlopp för det. Men det blir nog inte alldeles för svårt.

Write A Comment