Jag vet inte vad jag ska skriva om. Mitt hjärta vill att jag skriver om sorgen så att jag slipper bära runt på den kroppen, men mitt intellekt säger att jag borde skriva om sådant som hör till den här bloggen: hälsa, träning, kost och så vidare… Jag vill liksom hålla kvar i det där motiverande och inspirerande som så många av er tittar in här för att hitta, men samtidigt värker det i bröstet och tankarna är fyllda med allting annat än inspirerande ord och positivitet. Självklart äter jag och tränar och lever mitt liv ändå, precis lika mycket som förut, men det är annorlunda nu. Jag är avstängd vilket gör att tankarna och känslorna liksom står still. Jag känner mig varken glad eller ledsen utan bara tom. Det känns falskt och fel att försöka peppa och motivera när jag känner mig såhär – för jag tror ju inte själv på vad jag säger – jag är ju bara tom.

Träningen är som meditation vilket är skönt då jag får gå in i min bubbla, jobba med kroppen och verkligen fokusera på det jag gör. Det blir min tid. Jobbet är också skönt då det distraherar mig från alla tankar och känslor med 100% fokus på kunden. Jag får försvinna en stund. Men där emellan gör sig tomhetskänslan påmind och jag måste distrahera mig för att inte bryta ihop. Närhet från mina nära och kära är det som håller ihop mig – men ibland får jag svälja klumpen i halsen, ta två djupa andetag och hålla inne tårarna. Aj.

Jag vänder mig nu till er;

Hur gör man? Vart tar man vägen när den enda platsen man vill vara på är med honom? Hur hanterar man sorgen och ensamheten och vad gör man när man inte orkar känna mer? Hur distraherar man sig? Hur bearbetar man? Hur tar man sig genom dagen?  Hur accepterar man någonting som känns så orättvist och fel? Hur går man vidare?

5 Comments

  1. Pelle Skoglund Reply

    Saker tar tid, låt det läka, försök fortsätta med dina rutiner o träffa nya människor. Sånt brukar hjälpa.

  2. Gör det du mår bra av, livet fanns innan honom, livet finns utan honom.

    Ska jag vara ärlig, så kommer det vara skit jobbigt. Men ju mer tiden går, så kommer du helt plötsligt tänk på honom mindre och mindre, en dag kommer det bara vara ett minne.

    Skapa nya minnen men de underbara människorna omkring, glöm inte hur mycket dom varit där och hur mycket de faktiskt betyder.
    Gråt om du behöver, det är lätt att hålla känlorna inom sig, vilket bara gör allt jobbigare.
    Gör saker DU älskar, glöm bort vad ni gillade att göra, och tänk på vad som får dig att må bra!
    Men glöm aldrig att skratta, kroppen mår bra av att skratta. Skrattyoga kanske är något?? Eller bara massa roliga klipp på youtube.
    Underskatta inte tex box, alla är olika, men känslan att få vara arg och slå ut känslorna är magiskt.
    Va tacksam för tiden ni hade, men tro mig, det kommer en dag finnas någon som gör allt sjävklart!

    Jag har varit i samma båt, det tog ca 2år att komma över det helt. Men idag har jag min andra halva så nu kan jag titta tillbaka och tänka hur sjävklart allt var. Man behövde göra den resan för att sedan vara redo för den man ska vara med❤️

  3. Jag tror inte det finns något rätt och fel för hur man gör för att läka brustna hjärtan. Det låter så klyschigt men ge det tid. Tid att gråta, tid att verkligen vara ledsen, bearbeta det och acceptera det. Men även tid att läka, träffa nya människor, ungås med de du älskar och trivs med. Tid för dig själv, att trivas med vem du är, utan att definieras av någon annan. Tid att göra precis vad du känner för och tid att så småningom bli helt igen och kanske till och med träffa någon annan. <3

  4. Jag tror inte det finns något lätt sätt att gå vidare. Blev lämnad av min pojkvän i början av januari. Känslorna fanns där med våra liv hade ändrats.. Har aldrig känt mig så tom någonsin. Nu har det snart gått 4 månader och jag tänker fortfarande på han hela tiden dygnet runt. Jag drömmer om hsn och allt påminnet om han. ALLT. Det känns tomt och ensamt och det gör ont. Men inte lika tomt och ensamt och ont som för 4 månader sen. Det är viktigt att nämna. Först veckorna och månaderna är fruktansvärda. Det tar lång tid men det kommer kännas bättre. Man får fortfarande dippar när man bara gråter och gråter men det går längre och längre mellan dipparna. Även om du inte tror de nu så kommer det bli bättre. Jag lovar dig för jag var där du är nu för 4 månader sen <3

  5. Fina du vad hemskt det är med hjärtesorg, att det kan göra fysiskt ont i hjärtat när det tar slut med någon en älskar. Mitt bästa tips är att omge dig med människor du tycker om så mycket det bara går – fika, gå promenader, titta på film, laga mat och bara häng med dina vänner. Våga prata om dina känslor med dem och strunta i om du känner dig jobbig eller krävande (det brukade jag göra förut, tänka ’vem är jag som kommer här och gråter?) jag lovar att de inte vill något annat än att vara där för dig!

Write A Comment